2015-02-24

170 miljoner kronor till försök och behovsdriven forskning - dröm eller möjlighet?


SLU rapporterade i dagarna att de hade ett överskott på drygt 170 mkr. Det beror till stor del på extraordinära intäkter, i det här fallet markförsäljning för att Uppsala kommunen ska bygga bostader.


Varför inte göra något extraordinärt positivt av dessa pengar? Satsa dem på behovsdriven forskning och tillämpade försök som i första hand syftar till att öka lönsamheten, produktiviteten och konkurrenskraften för svenska lantbrukare, i närtid. Arbeta i nära samverkan och dialog med rådgivare och lantbrukare och ha det tydliga målet att inom tre år ska lönsamheten och produktiviteten inom mjölkproduktion, växtodling och grisproduktion ha ökat till följd av detta projekt. Satsa 50 mkr inom varje driftsinriktning och resterande 20 mkr läggs på ett forskningsprogram som syftar till att utveckla metoder och koncept inom ledarskap och management för lantbruksföretagare. 



En fullt logisk tanke, tycker jag, utifrån det faktum att SLU faktiskt är lantbrukets eget sektorsuniversitet. Jag är också övertygad om att med en grundfinansiering på 170 mkr finns det flera privata företag inom livsmedelskedjan som vill vara med och växla upp pengarna.

 

Jag är säker på att om SLU satsar 50 mkr under tre år på t ex mer och bättre fältförsök i nära samverkan med rådgivare och lantbrukare blir utväxlingen betydande för svensk växtodling. Undersökningar har t ex visat att varje satsad krona i fältförsök växlas upp 10-15 gånger. Stoppar vi in 50 mkr kan det ge resultatförbättringar på totalt 500 – 750 mkr för svensk växtodling.

Ofta hör man forskare från SLU förklara på att det inte finns några forskningsmedel att söka när det gäller försök och forskning som är mer tillämpad och som i första hand syftar till ökad lönsamhet och produktivitet för svenskt lantbruk. Det är enklare att få medel när det gäller forskningsfrågor inom t ex miljö, biologisk mångfald och klimat. Följden blir såklart att fler och fler forskare ägnar sig åt projekt med den inriktningen. Men dessa medel som SLU själva genererat på sista raden konkurrerar inte med andra projekt utan SLU:s ledning kan säkert i hög grad själva besluta hur pengarna ska användas.




Givetvis måste näringsdepartementet och landsbygdsminstern Sven-Erik Bucht ge klartecken. Men med tanke på den situation som svenskt lantbruk befinner sig i, inte minst svensk mjölkproduktionen, tror jag inte att det skulle vara så svårt att få honom att ge klartecken till en sådan här offensiv och efterfrågad satsning.  Landsbygdsminister har ju också erfarenhet av att satsa för att vinna. IKEA finns ju numera i Haparanda.

 

Förmodligen är detta bara en dröm om en djärv och vågad satsning för svenskt kunskapslantbruk. Det finns säkert många bra argument att inte genomföra det hela. Men jag är övertygad att om samhället och SLU gjort en kunskapsinvestering motsvarande denna hade det resulterat i både ökad konkurrenskraft och förbättrad produktivitet för svenska bönder. För alla verkar ju vara överens om att det är med kunskap och innovationer svenskt lantbruk ska konkurrera och då måste vi våga satsa.

2015-02-04

Hushållningssällskapet vill utveckla vattenrådgivning

Vatten är en viktig fråga. Förmodligen kommer den också att bli ännu viktigare framöver. Antingen finns det för mycket vatten, eller så finns det för lite vatten och i ibland bråkar olika fastighetsägare om vattnet. Vi ska inte heller glömma att vatten är värdefullt och måste skyddas mot att bli förorenat och förstört. Vatten är med andra ord en central fråga som alla lantbrukare är beroende av.


Sedan årsskiftet erbjuder inte längre Jordbruksverket någon konsultativ verksamhet kring vatten. Tidigare har 4-5 medarbetare från olika delar av landet kunnat hjälpa enskilda lantbrukare, och andra, med olika tjänster relaterat till vatten.

Jag tycker att det är bra att Jordbruksverket nu släpper den kommersiella konsultativa verksamheten. En myndighet ska inte sälja tjänster och på så sätt riskera att konkurrera med t ex olika rådgivningsorganisationer.



Inom Hushållningssällskapet funderar vi nu på hur vi ska kunna utveckla och stärka vår kompetens kring vattenrådgivning. Vår ambitionsnivå är att Hushållningssällskapet vill bli en ledande aktör inom vattenrådgivning till lantbrukare i stora delar av landet.



Vi ser framför oss att vi nu utvecklar och bygger ut vår kompetens inom följande områden.

Täckdikningsplaner
Planering våtmarker
Tillsyn för vattenuttag
Väcka liv dikningsföretag
Anmälan rensning av dikning
Viss juridisk vattenrådgivning


I vissa delar av landet arbetar vi redan idag med flera av dessa kompetensområden men vi vill nu ta ett steg till och erbjuda vattenrådgivning i fler delar av landet och på så sätt fylla det tomrum som Jordbruksverket lämnar.



Att hitta personer med rätt kompetens att anställa har visat sig vara svårt. Vattenmänniskor är en bristvara. Att utbilda befintliga medarbetare är troligen det enklaste sättet men det kommer att ta tid. Vi inser därför att det kommer att det kommer att dröja flera år innan vi har nått vårt mål, dvs. att Hushållningssällskapet är en ledande aktör inom vattenrådgivning till lantbrukare i stora delar av landet.

2015-01-09

Rådgivningsmonopol - Nej tack!

I takt med att antalet lantbrukare som är presumtiva rådgivningsköpare minskar hörs ibland åsikten att vore det inte bättre med en enda rådgivningsorganisation i Sverige? Jag tror inte det! Jag tror att det vore negativt, fördummande och ineffektivt.



Tänk om det bara fanns en enda matvarukedja i Sverige, säg COOP. Tror du att priset på mat hade varit lägre eller högre än idag? Tror du att servicen i affären varit högre eller lägre än idag? Tror du att konsumenten hade haft mer eller mindre att säga till om än idag? Svaret är ganska givet. Priset hade säkert varit högre, servicen troligen sämre och konsumenten hade med all säkerhet haft mindre att säga till om.

På samma sätt tror jag att det skulle bli inom rådgivningsbranschen om vi enbart har ett företag i hela landet.



Konkurrens gör att rådgivaren, och de olika företagen, hela tiden måste vara proaktiva, pålästa och ”framåtlutade”. Annars väljer lantbrukaren en annan rådgivningsleverantör. Jag tycker att det är bra med en mångfald av rådgivningsorganisationer. Det garanterar konkurrenskraftiga priser, bra service och bästa kunskap för lantbrukaren vilket i förlängningen ger ökad konkurrenskraft för svenskt lantbruk.



Kamp mellan olika rådgivningsföretag om kunderna innebär inte att samarbete inte förekommer.  Tvärtom tror jag att det är positivt och nödvändigt att rådgivare samarbetar över kompetens-, organisations- och nationsgränser inom givna avgränsade utvecklingsprojekt och kunduppdrag. Det skapar positiva synergieffekter, lägre utvecklingskostnader och är framförallt intressant och roligt för alla inblandade.

Jag tror på samarbete och samproduktion men anser samtidigt att det är positivt för lantbruket med konkurrens och mångfald inom rådgivningsbranschen. Jag är övertygad om att självständiga regionala rådgivnings- och kunskapsorganisationer med egen styrning och med ett utvecklat nationellt och internationellt samarbete har fungerat utmärkt i 200 år och kommer att göra så även i framtiden.



Samarbete är bra. Konkurrens gynnar lantbruket. Vi behöver fler rådgivningsföretag, inte färre!

2014-12-10

2015 års HIR konferens med finska gäster


Välkomna till 2015 års HIR konferens säger vi till de svenska Hushållningssällskapen i Finland

Igår skickade jag, tillsammans med Vd:n för Hushållningssällskapet i Östergötland Christoffer Andersson, en officiell inbjudan till våra finska vänner.  Inbjudan avsåg deltagande i 2015 års HIR konferens som arrangeras av Hushållningssällskapet i Östergötland. Konferensen vänder sig till rådgivare och andra medarbetare inom Hushållningssällskapet. Under två dagar genomförs seminarium, utses nya seniorkonsulter och umgås man med kollegor.

                                                                 Undertecknad  i samtal med förbundsdirektören för de Svenska Hushållningssällskapen i Finland, Kim Nordling
Vi hoppas verkligen att så många som möjligt av våra finska kollegor ha möjlighet att delta. Hushållningssällskapen i Finland och i Sverige har växt fram ur samma rot och vi har allt att vinna på att samarbeta och dra nytta av varandra på olika sätt.

Förbundets verksamhetsplan för 2015

I början på veckan fattade styrelsen för Hushållningssällskapens förbund beslut om en helt ny verksamhetsplan. Under flera år har vi haft en verksamhetsplan som varit tagit upp många olika uppgifter och ansvarsområden. En närmare analys har visat att resurserna helt inte räckt till för att klara alla åtagande och förväntningar.
Under hösten har medlemmarna i förbundet, dvs de enskilda sällskapen fått möjlighet att ange vilka uppgifter och områden de ansett vara de viktigaste.



Enkätsvaren var tydliga, det finns två uppgifter alla medlemmar sätter högt upp på listan. Den viktigaste och mest efterfrågade uppgiften är att förbundet på olika sätt ska företräda landets 17 Hushållningssällskap i olika nationella sammanhang och den näst viktigaste uppgiften är att ansvara för vårt gemensamma varumärke, marknadsföring och kommunikation.




Ytterligare två uppgifter som framkomit under höstens process är att förbundet måste ansvara för intern samordning för ökad sammanhållning och intern samverkan samt att stödja och inspirera till lönsamhet och tillväxt hos de enskilda Hushållningssällskapen.
I verksamhetsplanen för 2015 står alltså nedanstående fyra uppgifter angivna


1. Ansvara för mötesformer och kommunikationsinsatser för ökad sammanhållning och samverkan mellan landets Hushållningssällskap
2. Ansvara för att utveckla och förvalta det gemensamma varumärket Hushållningssällskapet
3. Företräda och kommunicera Hushållningssällskapets gemensamma intressen och erbjudande för marknad och myndigheter
4. Stödja och inspirera till lönsamhet och tillväxt hos medlemmarna.



Jag tycker nu att verksamhetsplanen är både utmanande och relevant, dvs det är inga enkla uppgifter som ska skötas men det är samtidigt viktiga uppgifter som måste skötas för att Hushållningssällskapen ska fortsätta vara framgångsrika.

2014-11-16

Åre Sustainability Summit 2014


I slutet av förra veckan arrangerade Hushållningssällskapet i Jämtland och samarbetspartners med Vd Mattias Grapenfelt i spetsen, Åre Sustainability Summit 2014. Arrangemanget ägde rum i Åre den 14 – 15/11 och över femhundra personer deltog under de två dagarna. HKH Prins Carl Philip, beskyddare av Hushållningssällskapet, invigde konferensen och lyfte bland annat att fram att hållbarhet handlar mycket om handling nu.


Bland föreläsarna märktes bland annat  Andreas Gyllenhammar - weco, Anders Wijkman - Romklubben, Karl-Henrik Robert - Det Naturliga Steget, Sébastien Boudet - Brödpassion, Karin Eliasson Hushållningssällskapet och Johanna Stål tidskriften från Camino. Programmet med alla föreläsare hittar du här.

Program med alla föreläsare

Du kan också ta del av inspelade livesändningar och intervjuer genom att klicka här.

Livesändning

Besökarna kunde välja mellan tre parallella program med olika teman. Studenter från Mitthögskolan hjälpte till under de två dagarna och fanns till hands för besökarna.





2014-11-02

Birgit och Hans nya seniorkonsulter hos Hushållningssällskapet

Två nya seniorkonsulter utsågs vid Hushållningssällskapets traditionella HIR konferens i Skara för några veckor sedan. Birgit Fag från Hushållningssällskapet i Jönköping och Hans Hedström från Hushållningssällskapet Kalmar – Kronoberg - Blekinge tillhör nu den exklusiva gruppen seniorkonsulter hos Hushållningssällskapet.




För att bli utnämnd till seniorkonsult krävs att man gjort insatser utöver det vanliga som rådgivare, är verksam i hela landet och har en speciell kompetens. Totalt finns det drygt tio seniorkonsulter hos Hushållningssällskapet.


Hans Hedström är växtodlingsrådgivare och utgår ifrån Bräkne-Hoby i Blekinge men är verksam i södra Sverige. Han har bland annat tagit fram Hushållningssällskapets grovfoderverktyg och är en mycket erfaren och uppskattad rådgivare. Birgit Fag arbetar på Hushållningssällskapet i Jönköping och är specialist på framförallt lammproduktion och har hela norden som arbetsfält.


Vid rådgivningskonferensen deltog drygt 160 rådgivare från Hushållningssällskap runt om i landet

- Alla spetsar sina kunskaper dessa dagar. Ny kunskap och erfarenhetsutbyte mellan kollegor är nödvändigt för att vi ska ligga i framkant som rådgivningsorganisation. säger Eva Mellqvist, rådgivningschef på Hushållningssällskapet Skaraborg som stod värd för evenemanget denna gång.