2014-08-31

Rådgivning, utbildning och kunskapsöverföring

Inom ramen för regeringens konkurrenskraftsutredning, där jag ingår i expertgruppen, har jag blivit ombedd att hålla i en arbetsgrupp som ska utreda förutsättningarna för rådgivning, utbildning och kunskapsöverföring. Arbetsgruppens uppgift är att komma med input och förslag till åtgärder till utredaren, Rolf Anneberg. Rolf kommer därefter att ta ställning till förslagen inför att han ska presentera sitt slutbetänkande om jordbruket och trädgårdsnäringens konkurrenskraft till regeringen i mars 2015. 



Grupperna är ännu inte officiellt beslutad av utredaren, men jag har vidarebefordrat vilka jag vill ska ingå. Det blir personer med olika kompetenser och med olika erfarenheter där vi tillsammans har alla möjligheter att komma med bra och nödvändiga beslut.




Ett första möte är inplanerat redan denna vecka för att påbörja arbete med en projektplan och fastställa möten för hösten.




En förutsättning för konkurrenskraft är att relevant kunskap finns, blir tillgänglig och är tillämpbar för lantbruket. En strategi för stärkt konkurrenskraft bör därför innehålla förslag på hur rådgivning, utbildning och annan kunskapsöverföring kan bidra till konkurrenskraft för företag och sektorer under utveckling. Följande områden nämns särskilt i Konkurrenskraftsutredningens utkast:
•                          Ett modernt kunskaps- och innovationssystem behöver utvecklas och kunskaps- och kompetensförsörjningen behöver säkras.
•                          Utvecklad samverkan med näringens företag och organisationer i forskning, utveckling, innovation och kunskapsspridning behövs.
•                          Företagsledning, entreprenörskap och attityder till affärsmässigt företagande behöver utvecklas. Rådgivningen och andra organ knutna till näringen bör kunna stödja företagagen i detta arbete.




Jag ser fram emot att under hösten arbeta med denna uppgift, inte minst då ett konkurrenskraftigt och framgångsrikt lantbruk förutsätter att vi har fungerande kunskapskedja och att utbildning och rådgivning är i väldsklass.

2014-08-27

Hushållningssällskapet nylanserar Nyckelhålet på restaurang

Nyckelhålet är en av Sveriges mest kända matsymboler. Så många som 98 % av Sveriges konsumenter vet att märkningen visar vägen till de hälsosammare alternativen i affären.



Nu får också restauranggästerna möjlighet att välja Nyckelhålsmärkt mat från dagens meny. Nylanseringen av märkningen Nyckelhålet på restaurang ska göra det både roligare och enklare för gästen att välja hälsosamt.


Nyckelhålet är en möjlighet för restaurangen att…
• visa tydligt vad som är ett nyttigt val på menyn
• få möjlighet att vidareutbilda sin personal
• arbeta för en hållbar framtid




Nyckelhålet på restaurang är en kvalitetssäkring. Det är ett sätt att tydligt visa upp måltider som står för helhet och balans – och det är ett sätt att ge gästen möjlighet att enkelt välja hälsosamt och hållbart.


För att en måltid ska få märkas med Nyckelhålet ställs krav i alla steg i processen. Det gäller val av råvaror, planering och komposition, beredning och tillagning, servering, information och marknadsföring. 





 SAGT OM PROJEKTET
– Nyckelhålet är viktigt för vårt varumärke, för att förstärka det vi vill stå för. Det kan vara svårt att sortera all information som kund, det finns mycket att hålla reda på. Det kan vara lätt att gå vilse tror jag. Men vi har tagit ett grundbeslut på att stå för balans och hjälpa våra kunder med det. Då är Nyckelhålet ett bra verktyg.
Sara Karlsson-Klingberg, Cajsa’s Kök, Uppsala

– På en Nyckelhålsmärkt restaurang vet man vilken påverkan måltiden och livsmedlen har på hälsa och hållbar framtid. Personalen kan förklara vad en Nyckelhålsmärkt maträtt med tillbehör innehåller och varför det är ett bra val!
Ellinor Moberg, Hushållningssällskapet



FAKTA OM PROJEKTET
Hushållningssällskapet och Livsmedelsverket har inlett ett samarbete för Nyckelhålet på restaurang. Hushållningssällskapet har vidareutvecklat Nyckelhålet på restaurang i nära samarbete med restaurangbranschen, Livsmedelsverket och Födevarestyrelsen i Danmark.


LÄS MER
www.nyckelhaletparestaurang.se

2014-08-18

Mark-/växtagronomen snart en utrotningshotad art


Under de senaste åren har antalet utexaminerade agronomer med inriktning mark/växt minskat drastiskt. Under de senaste sex åren har ungefär fyra till åtta studenter per år tagit ut sin agronomexamen med inriktning mark/växt. Ett undantag är år 2011 då det examinerades hela 15 personer.




Utexaminerade agronomer med inriktning mark/växt

År                2009  2010  2011  2012  2013  2014*
Antal              4        8       15        7       5         4

* Till och med 20140731


Dessa siffror kan jämföras med tre slumpvis valda år, 1976, 1986 och 1996 då mellan 24 och 40 studenter väljer inriktningen mark/växt.

Inskrivna agronomer med inriktning mark-/växt

År                1976   1986   1996
Antal             40       24       39




Notera dock att för dessa tre år anges antalet inskrivna på mark/växtprogrammet. Jämförelsen med antalet utexaminerade kan därför bli lite missvisande då alla inskrivna inte fullföljer sina studier utan kanske byter inriktning eller kommer på att de ska göra någonting helt annat. Jag tror dock inte att antalet som lämnade utbildningen är så många att det förändrar det faktum att det utexamineras mycket färre mark/växtagronomer idag än för 10-20 år sedan. 



Spelar det då någon roll att antalet mark/växtagronomer är på väg att försvinna? Ja, det gör det definitivt. Jag anser till och med att om trenden fortsätter kommer det att vara ett problem för svensk växtodling och det riskerar att påverka vår konkurrenskraft och förutsättningarna för svenskt lantbruk negativt inom en inte alltför avlägsen framtid.



Självklart finns det andra utbildningar som nästan kan samma sak som en mark/växtagronom men ingen annan utbildning erbjuder den fördjupade kunskap inom naturveteskap kombinerat med en förståelse för det praktiska lantbrukets förutsättningar.




Svenskt lantbruk brottas med många utmaningar samtidigt som, och det är viktigt att påpeka, de gröna näringarna sitter på många lösningar beträffande miljö och energi. I många fall är just mark-/växtagronomen nyckeln till att både lösa utmaningarna för lantbruket och miljön och samtidigt hitta möjligheterna.



Agronomer med inriktning mark/växt finns och behövs inom många områden. Självklart finns det många verksamma som rådgivare hos framförallt Hushållningssällskapet. Både på universitet och i näringslivet arbetar många med forskning och utveckling på olika sätt och inom undervisning fyller mark-/växtagronomen en mycket viktig funktion genom sin djupa kunskap inom biologi och kemi kombinerat med praktisk kunskap om växtodling. Vi ska inte heller glömma att det många mark/-växtagronomer gör ett viktigt och utomordentligt arbete på olika länsstyrelser, kommuner runt om i landet och givetvis på olika statliga verk och departement.  Sist men inte minst är många verksamma inom olika former av nationellt eller internationellt miljöarbete.




Mark-/växtagronomen är nu på väg att bli en utrotningshotad art och konsekvenserna märkas redan ute på arbetsmarknaden, dvs det är idag mycket svårt att rekrytera just agronomer med mark-/växtinriktning. Åtgärder krävs snabbt om trenden ska vändas. Det behövs fler, inte färre agronomer som väljer, läser och tar examen från mark-/växt inriktningen.

2014-08-11

Dags att öpnna dörren till hösten


Nu är det dags att öppna dörren till hösten. Det innebär bland annat att det nu är det dags att ta börja ta tåget till Stockholm varje dag istället för att gå ner och bada som jag gjort under semestern. En spännande och intressant höst väntar med många möten och varje möte är ju en möjlighet så det lär finnas många möjlighet. Förhoppningsvis innebär hösten också en och annan överraskning.



Denna första veckan efter semestern är en typisk ”komma igång vecka” där jag främst ska se till att få ordning på mig själv, mailkorg, etc… På fredag har vi dock planeringsmöte på kansliet för att gå igenom höstens alla möten och aktiviteter. Veckan därpå är det möte om biogas, besök i Uppsala, Hushållningssällskapets fältförsökskonferens på Vreta Kluster och på fredag deltar jag i 200 års jubileumet för fd. Hushållningssällskapet Kronoberg tillsammans med bland annat Landshövding Kristina Ahlsén.


Avslutningsvis vill jag rekommendera en debattartikel i Göteborgsposten den 9/8. Utan rysk olja hotar svält. Den är undertecknad av Sven Lindgren, ordförande för Hushållningssällskapens förbund samt Anders Hartman, tidigare utvecklingschef på Hushållningssällskapet, nu Vd på JTI.

Utan rysk olja risk för svält


2014-07-08


Hushållningssällskapets Årsbok 2013

Nu finns Hushållningssällskapets Årsbok 2013 tillgänglig på nätet. Det är bara att klicka här för att kunna läsa och ladda ner årsboken.
I år är temat landsbygdsutveckling och i slutet på boken presenteras tre av Hushållningssällskapens många landsbygdsprojekt.

2014-03-04

Hitta rådgivaren, en liten app...


När jag precis börjat min tjänst åkte jag runt i landet och besökte olika Hushållningssällskap. Jag hade då möjlighet att träffa många medarbetare som gav förslag och hade idéer hur verksamheten skulle kunna utvecklas och förbättras.


I Kalmar fick jag uppmaningen att ta fram en enkel App där det skulle gå att söka efter rådgivare hos Hushållningssällskapet utifrån geografiskt område och kompetens. 


Drygt ett år efter att jag fått uppmaningen om att ta fram en sådan App är den nu klar att ladda ner i din telefon. Den finns både för Iphone och Android och heter ”Hitta Rådgivare”. Enklast är att just söka på ”hitta rådgivare”.


Appen har en mycket enkel funktion. Du kan söka efter en rådgivare utifrån olika kompetensområde eller utifrån geografiskt område. Det lär vara de enkla ”apparna” som fungerar bäst. Bygger du in för många olika funktioner blir det inte bra.




Förhoppningen är att det nu ska bli enklare att hitta rätt rådgivare för kunder och andra som snabbt behöver få tag i en rådgivare. Ladda gärna ner appen och hör av dig om du har synpunkter eller förbättringsförslag.

2014-02-15

En stark avslutning på veckan

Måndag, tisdag och onsdag var jag tvungen att hålla mig hemma i sjuksängen. Jag, precis som många andra just nu, har drabbats av en rejäl förkylning eller influensa (vad är skillnaden egentligen?). En tråkig inledning som gjorde att jag dels var tvungen att ställa in några möten och dels hamnade rejält efter i mailströmmen.

Om början på veckan var tung, så var avslutningen desto bättre. I torsdags hade vi ett heldagsmöte med företrädare för Hushållningssällskapen i Halland, Västernorrland, Norrbotten, Gotland och Jönköping. Ett riktigt, riktigt bra möte med fokus på framtiden och en nationell strategi för alla Hushållningssällskap. Det måste vara första gången som landets Hushållningssällskap närmar sig en gemensam strategi och färdplan.



Hushållningssällskapet vill vara den ledande kraften för att utveckla lantbruket och landsbygden.
Efter mötet hade jag och förbundsekonomen en sittning och gick igenom olika aktuella frågor som vi behövde komma vidare med.

I går fredag var det dags för ytterligare ett möte med framtiden i fokus. Tillsammans med företrädare för SLF, Lantmännen KSLA, Hushållningssällskapet, Lantmännen m fl diskuterade vi fältförsök i Sverige. På många sätt är fältförsök ett av de viktigaste verktygen för att kunna utveckla växtodlingen i Sverige. I takt med att lantbruket och omvärlden förändras behöver vi också utveckla och vässa fältförsöken.



Det var ett bra möte med många kloka synpunkter. Alla fick små hemläxor som vi ska arbeta med och om ungefär två månader ses vi igen för att processa frågan vidare.

Jag kan också konstatera att vi nu närmar oss 40 sökande i vårt med Lantmännen gemensamma mentorsprogram med totalt sex platser. En riktig framgångssaga så här långt, Nästa steg är att vi ska intervjua sökande och matcha ihop mentorer med studenter.  



Nästa vecka är jag i Jämtland och åker skidor med familjen. En dag ska jag dock passa på att besöka Hushållningssällskapet i Jämtland och träffa Vd Mattias Grapenfelt.